!<3
Jag hör röster, är depremerad, mår dåligt över mig själv och det har jag gjort ända sen jag gick i trean! Jag har inget minne av när och varför det blev så.. Men när jag gick i femman började allt bli ännu värre jag kände mig utanför även om jag hade många fina kompisar! Jag börja skära mig och röka lite smått för att bli av med ångesten och smärtan jag kände inom mig.Sedan börja jag i sexan de första veckorna kändes det som om allt skulle bli bra, men det blev det inte! Jag satt alltid själv i koredorerna i skolan och det kändes som att ingen tyckte om mig! Mina självmords tankar blev värre och engång var jag till och med på väg mot spåret men jag vände faktiskt och gick tillbaka. I sjuan börja jag skära mig mer och slå på mig själv, det kändes som om jag var helt ensam, ingen som förstod mig, ingen som ville ha med mig att göra.. Jag hade vänner och det vet jag, och de har hjälpt mig så otroligt mycket, vintern 2011 tex så tänkte jag ta livet av mig men då räddade en vän mig hon hjäpte mig att få hjälp hos Bup. Men i slutet av sjuan blev jag vän med en Ängel! hon rädda mitt liv, det är hon som får mig att kämpa och som får mig att skratta även om jag mår som det sämsta! Du ger ljus till mitt svarta liv !
Under dessa sju åren har jag,försökt ta livet av mig flera gånger, skurit mig så djupt att jag nästan svimmat, slagt mig med en hammare så jag nästan brutit foten, bränt mig, försökt svälta mig själv, spytt upp mat och tagit massa piller!
Nu går jag i andra terminen i ettan, jag mår fortfarande skit! har självmordstankar, ångest och skadar mig själv! Men det är tack vare er mina fina vänner som gör att jag fortfarande är här !! Ni ska bara vet hur mycket ni betyder för mig! Jag Älskar Er !
Kommentarer
Trackback
